Ung mamma med cancer

Min historia

Att jag har fått så många positiva kommentarer värmer verkligen. Att det finns så många personer som bryr sig och håller tummarna betyder mer än jag någonsin trodde. Trodde verkligen inte jag skulle få sån respond som jag har fått. Hade över 1400besökare igår och jag hoppas ni fortsätter stötta mig.

Här kommer min historia från de senaste månaderna.
Det var väldigt många som frågade vad jag har för cancer och jag vet ärligt talat själv inte vad den heter. Den är väldigt ovanlig i Sverige.

I mitten av oktober detta året tog jag ett graviditetstest som visade positivt och lyckan var total. Vi skulle berätta på julafton att Theo skulle bli storebror:) Bara någon dag senare började jag blöda och fick fruktansvärda smärtor i magen så i slutet av oktober åkte vi in akut och fick göra ett ultraljud men det var för tidigt att se något, så fick en ny tid två veckor senare, då var jag i vecka 8. På detta ultraljudet såg man inget foster och moderkakan hade omvandlats till något de trodde kunde vara druvbörd/mola som är en tumör.

Veckan efter fick jag operera bort denna och proverna skulle skickas upp för att undersökas. Fem veckor fick jag vänta på svar vilket jag tycker är fruktansvärt lång tid. Under tiden fick jag ta blodprov en gång i veckan för att mäta HCG, ett hormon som tumören skickar ut i stora mängder som är farligt för kroppen. Detta ska sjunka till noll som är normalt mitt låg som minst på 4000 sen började det öka igen vilket tyder på att den spridit sig.

Sen har det gått väldigt fort, röntgen, undersökningar, blodprover, röntgen, klockor kopior blodprover osv. Och i tisdag fick jag beskedet att den spridit sig till båda lungorna. Hade 12 stycken metastaser, så behanling sattes igång direkt på kvällen.

Imorse röntgade jag hjärnan och fick positivt besked att där inte fanns något:) Nu hoppas vi på att de i lungorna ger med sig så fort som möjligt och att jag kan få må skapligt bra trots cellgifterna.

Jag kommer att gå på kontroller varannan vecka för att se att HCG hormonen har sjunkit minst hälften annars kommer jag att få läggas in för starkare behandlingar men sån otur kan man väl ändå inte ha.

Jag trodde jag skulle få en liten bebis me istället kom cancern. Hur sjukt är inte det? Världen är inte rättvis alltid.

Min fina son på lalandia:)

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats